2018

Det känns nästan lite lustigt att 2018 strax är slut. Lustigt för att det samtidigt som det svepte förbi så fort också innehöll många dagar som aldrig tycktes vilja ta slut. Skönt att ännu ett tufft småbarnsår är förbi. Det tar emot i magen att utala de orden, man vill så gärna förknippa dessa första år av ens barns liv enbart med kärlek, mys och njutning. Men även om det har funnits just det i överflöd (Vivianna ligger och snoosar just nu på mitt bröst… Finns det något mysigare?) så har det också varit riktigt tufft. Mitt första fulla år som tvåbarnsmamma, och samtidigt jonglerandes med ett växande företag. Bilden av en “mamma-entrepenör” romantiseras så lätt, medan det i verkligheten minst sagt kräver sitt slit. Att vara närvarande i båda rollerna, men samtidigt alltid hålla koll på värdering och prioritering. Det är inte lätt, men jag skulle heller aldrig vilja ha det på något annat sätt. Eller alltså, det skulle gärna få vara enklare att hantera hehe, men jag lever ju min dröm som får vara både mamma och entreprenör. Min utmaning är och har alltid varit att jag instinktivt är grym på att gasa, men inte lika duktig på att bromsa. Kanske för att jag varit rädd för att fordonet som ska ta mig dit jag vill ska stanna om jag inte matar på med konstant bränsle. Och att bli mamma har krävt att jag behövt lära mig att göra båda i rätt timing. Ni har märkt att jag varit mindre aktiv på mina kanaler sedan en tid tillbaka, just nu är en sådan period. Jag har bromsat lite extra här för att kunna gasa på mer i mammarollen. Och det måste få vara okej, för den rollen kommer först.

Vivianna har under året blommat ut i sin peronlighet från bebis till barn, har börjat gå och visat sig vara en viljestark, glad och envis ung liten dam. Och ja, jag vet vem hon brås på… 😉 Jonathan växer med så det knakar och har ett helt sanslöst stort ordförråd och började i augusti på förskolan 15 timmar i veckan efter att ha varit hemma 3,5 år med mig. Känns så overkligt fint att jag får vara mamma till dessa två magiska små individer med enorma hjärtan! Och mycket av årets reflekterande har varit just över min mammaroll och barnens uppfostran. Ibland, ja rätt ofta, så känns föräldrarollen så överväldigande stor och ansvaret nästan lite läskigt. Rädslan över att inte vara nog eller ge nog finns ofta där, men då försöker jag landa i tilliten till att jag gör precis så gott jag kan och att det är bra nog.

Vi hann hälsa på vår familj i Florida och i maj reste barnen och jag helt ensamma till Mallorca en vecka, det var enormt lärorikt och härligt! Det var häftigt att få utmana sig själv, och vi hade en fantastisk vecka ihop! Under sommaren (och oj vilken sommar!) plockade Simon och jag upp löpningen, jag med mål att springa marathon under nästa höst, vilket känns så himla spännande! Även Simon kommer springa lopp, han vet bara inte om det än! 😉

Mellan alla dagar med barnen har jag även hunnit med att hålla i två retreat, ett i Sverige och ett ihop med bästa Ulrika Borén på Mallorca. Retreat ändå, gud så häftigt det är att få vara med och se hur enormt mycket energi och förändring hinner skapas under så kort tid. Och att få träffa er, drygt 40 läsare/följare, är definitivt en av årets stora höjdpunkter. Samtliga så starka, fantastiska och härliga att jag känner mig genomlycklig som fått äran att möta er. TACK! Och tack till Ulrika och Deniese Thorvaldsson, mina partners in crime, ni är bäst!

Några andra värdefulla ljuspunkter är att ett par nya riktigt nära vänskaper har berikat mitt liv, och en äldre men väldigt viktig har återigen tagits upp. Det känner jag mig så tacksam för. Just pusselbiten ”vänner” har tyvärr halkat ner rätt långt på prioriteringslistan, men det känns som att ju äldre barnen nu blir desto mer kan jag putta upp den. Och det är jag glad för

2018 tack, du var fint men slitsamt. Nu längtar jag efter 2019 och allt härligt som sker då: som vår miniflytt till Bali där jag lyckligt nog får gifta mig med världens bästa och hålla yogaretreat, avsluta mamma”ledigheten” och utveckla företaget på riktigt, hälsoretreat på svensk mark, marathon och så vardagscharmen med min ljuvliga familj. Och som inledning på det nya året tänker jag sociala media-detoxa i två veckor, för att minimera yttre intryck och göra plats för inre svar, insikter, energi och inspiration.

Jag önskar dig ett underbart gott nytt år och vill verkligen säga tack för att just du följer min resa, du är fantastisk! Kram



6 thoughts on “2018”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *