senaste inläggen

GODASTE SKAGENCHEESECAKE (VEGANSK, PALEO, LCHF, MJÖLKFRI OCH GLUTENFRI)

Som ni vet har jag tagit en sommarpaus med receptskapandet, men insåg just att förra årets julfavorit (som är minst lika god till midsommar) fortfarande låg som utkast på bloggen och var tvungen att få bli postad lagom till midsommar. För det är verkligen SÅ god!

En av mina favoritkomponenter på jul-, påsk- och midsommarbordet är utan tvekan min glutenfria skagencheesecake (klicka här för recept), vilket jag ifjol uppdaterade ordentligt genom att göra helt mjölkfritt och växtbaserat. Jag hoppade bokstavligt talat jämfota i köket när jag fick till alla steg – rena råvaror som gav precis rätt konsistens och smak! I mitt recept har jag valt att använda cashewnötter i basen som creme fraiche, vilket blir riktigt bra. Men du kan också byta ut den mot ”havre fraiche” som du köper färdig i butik. Jag har även använt mitt enkla (men åh så goda!) recept på äggfri majonnäs baserad på kikärtsspad. Men likadant här kan du såklart byta ut den mot färdigköpt majonnäs. Jag har valt att skära upp små bitar av tofu för att få till en lite matig konsistens (så som räkor annars brukar stå för i en traditionell skagen) efter inspiration av min vän Amalia som bjöd oss på en himla god vegansk skagenröra i höstas. Men för er som vill ha sojafritt så skippar ni över den ingrediensen helt – och vill ni enbart ha mjölkfritt och faktiskt äter skaldjur så kan ni såklart lägga till motsvarande mängd hackade räkor istället.

SKAGENCHEESECAKE

3 frallor av mitt teffbröd (klicka här för recept) eller ett gäng skivor från mitt formfranskebröd för LCHF/PALEO (klicka här för recept)
2 msk kokossolja eller ekologiskt smör*

Smula sönder brödet och blanda ihop med smält olja/smör. Tryck sedan ner brödsmulorna i botten på en springform och ställ in i kylskåpet.

Skagensmeten:
1 stor hackad rödlök
¾ dl tångkaviar (vegansk kaviar från tång, som du hittar den i vanlig matbutik)
2 msk citronsaft
2 dl majonnäs* eller vegansk majonnäs (enligt recept nedan)
2 dl cashew fraiche (enligt recept nedan) eller havre fraiche**
1 dl hackad dill
2,5 msk agar agar-flingor (ett veganskt ”gelantin” gjort på algen agar agar och som du hittar dem att köpa här – adlink)
1 dl vatten
Eventuellt 2 dl tofu skärd i små bitar eller 200 gram skalade räkor* om du är ute efter Paleo/ mjölkfri LCHF
Salt & peppar efter smak

* Ej vegansk
** Havre fraiche finns att köpa i matbutiken och är en havrebaserad creme fraiche

Börja med att göra din cashew fraiche och veganska majonnäs klar om du inte har köpt dem färdiga. Ta 1 dl cashew fraiche/havre fraiche och häll i den i en kastrull ihop med agar agar:flinorna, ställ åt sidan. Ta sedan fram en stor skål och häll i majonnäs, resten av cashew fraiche/havre fraiche, dill, rödlök och citronsaft, blanda sedan runt ordentligt så att det blir helt ihopblandat. Ställ sedan skålen åt sidan och värm upp kastrullen med cashew fraiche/ havre fraicheoch agar agar-flinorna under uppröring. Häll i vattnet och fortsätt röra om så att allt blandas ut, och värm upp så att det puttrar i ett par minuter. Ta då av kastrullen och häll i agar agar-smeten i skagensmeten och rör om ordentligt tills allt är blandat. Hacka upp tofun och rör i. Häll sedan över skagensmeten över brödbotten och ställ in i kylen i minst 6 timmar för att den ska stelna till. Servera den kyld och dekorera den gärna med färska dillkvistar, tångkaviar och skivad citron. Njut!


Vegansk majonnäs
½ dl kikärtsspad (det spad som blir kvar i förpackningen med kikärtor)
½ tsk vitvinsvinäger
ev. ½ tsk dijonsenap
½ tsk salt
¼ tsk svartpeppar
2 dl neutral rapsolja (Garant har en ekologisk sort)

Mitt största tips när du ska göra majonnäs är att se till att alla ingredienser har samma temperatur, antingen kylskåpskall eller rumsvarm. Börja med att mixa ihop kikärtsspad, vinäger, dijonsenap, salt och svartpeppar med en stavmixer och i en skål med höga kanter. Tillsätt sedan oljan i en tunn stråle medan du mixar, till en slät och fluffig majonnäs.


Cashew fraiche
175 gram naturella cashewnötter (blötlagda I minst 6 timmar i vatten som täcker nötterna en bra bit)
½ dl vatten
1 stor nypa salt
2 msk citronsaft
2 msk neutral rapsolja

Börja med att blötlägga cashewnötterna i vatten i minst 6 timmar eller smidigast över natten. Sila bort vattnet och skölj nötterna innan du lägger i dem i en kraftfull mixer ihop med ½ dl vatten, salt, citronsaft och rapsolja. Mixa på hög hastighet tills det blir en len smet, vilket brukar ta minst 5-6 minuter. När konsistensen är len så häller du upp den i en burk och använder som  vanlig creme fraiche. Till skagen cheesecaken använder du hela satsen.

ETT STEG FRAM, TRE TILLBAKA

Det är en farlig mark att köra på,
gränslandet mellan fungerbar och motorstopp.
Speciellt eftersom att ingen karta eller visuell tankmätare finns att tillgå.
Men däremot en vilja att klara mer än vad som är lämpligt.
Och två underbara barn som man så gärna vill ge mer av sig själv till än man vissa dagar har att ge.
Farlig kombo.
Farlig terräng.
Jobbigt,
Sorgligt
Och så jävla frustrerande.
Men någonstans okej just nu.

I ett par dagar har vi varit i Kalmar hos nära familj för att få miljöombyte, bortskalade måsten och ett par extra hjälpande händer.
Så mysigt och värdefullt.
Och en viss tankning sker,
Ett steg framåt.
Yes.

Tills vi ska åka hem och jag på hemvägen tänker att det vore passande att ”hoppa in” på Ikea med barnen för att köpa ett bananträd.
Försöker nu fylla på vårt hem med växter och levande grönska.
Känner så starkt att natur kommer vara en viktig del av min tillfrisknad, vill ha den nära.
Att då bocka av det inköpet på vägen kändes hyfsat smart.
Bort glöms hur stort detta varuhus är.
Och hur enormt det kan bli.

Efter att ha traskat igenom hälften av avdelningarna bestämmer sig Jonathan för att busa.
Under ett ögonblicks verk har han sprungit runt hörnet och trots att vi är i släptåg så är han borta när vi sekunderna senare kommer ifatt.
Borta.
Finns inte bakom något hörn, garderob, soffa eller framför de lockande skärmarna med lekprogram.
Jag springer.
Men hittar honom inte på någon av de nästkommande fyra anledningar varken framåt eller bakåt.
Först känner jag mig som avtrubbad och tom på tankar.
Sedan öser rädslorna och tankarna in över mig som en aggressiv atlantvåg…
Kan barn kidnappas såhär i dagsljus bland folkmassorna i ett varuhus?
Kanske finns det idioter som kommer just i detta syfte, att lirka med sig barn medan de distraherade föräldrarna ovetet står och väljer ut köksluckor?
Skulle någon främling ens kunna motivera honom att följa med frivilligt?
Eller kanske har dessa idioter en liten spruta med bedövningsmedel med sig som de snabbt sticker till med?
Kan han själv springa ut genom kassorna och försöka hitta bilen själv?
Är han rädd?
Vad hade han på sig?

Vi letade i 20 minuter (!) och medan den snälla personalen var i full gång med att ta upp beskrivningar och aktivera sitt söksystem (Ikea har ett ordnat system mellan avdelningarna just för dessa händelser) så ringer mamma ifrån den plats han sprang ifrån oss.
Jonathan har kommit springandes mot henne.
Han har gömt sig under en säng och väntat på oss.
Taggad på att leka kurragömma, utan att meddela resten av deltagarna.

När jag minuten senare tar honom i min famn blir det känsloexplosion.
Mellan lättnaden av att ha honom hos mig,
kärleken som hans doft framkallar
och den övermäktiga rädslan av de skräcksceniarion som mitt huvud redan har skapat.

Då förstår jag,
det är frontalkrock
och jag är tre enorma steg tillbaka.
Inget mer Ikea framöver.

ATT HÄMTA HEM SIG SJÄLV

Det är lustigt,
att en tillvaro kan vara så påtaglig,
Och ändå så osynlig.

Vissa av mina dagar är riktigt bra,
de är de läskiga.
De får mig att tro att jag har en större energireserv än jag har.
Och trollar hjärnan att tänka att jag kan göra av med mer än jag har kapacitet att återhämta.
Utåt sett är jag då precis som vanligt.
Inuti får jag kämpa för att lyckas se gränserna som nu ter sig som utsuddade fisklinor
men som ljuder öronskärande om de övertrampas.

Sedan kommer de tunga svåra-att-gå-upp-men-måste-ändå-dagarna.
Inte sällan som följd från missbruket av de bra.
De är de mest skrämmande.
För att minsta lilla stresspåslag gör att bröstkorgen tyngs ner så pass
att jag undrar om mina lungor någonsin kan bli helt fyllda med luft igen.
För att hjärtat låter sig skena likt en vild häst som aldrig verkar vilja tämjas åter.
För att min hjärna ödeläggs likt en produktiv fabrik som gått i konkurs
Och inte har råd att betala sina arbetarteam av skarpa ingenjörer och flitiga producenter.
Nedstängd.
Så att tankarna blir glesa och tomma.
Initiativförmågan ur funktion.
Minnesbanken fullbelamrad.
Känslovolymen oproportionerlig.
Skyddslagrena tunna som löv.
Själen trött, bräcklig och öm.
När det som brukade vara roligt och lockande känns likgiltigt.

När krascherna kom allt tätare uppstod nästan mer ilska än rädsla.
Att jag lät mig bli såhär fartblind och vårdslös när
alla mina motiv var fina och omtänksamma.

Jag skuldbelägger inte längre mig själv,
jag har kommit förbi det stadiet.

Val jag har gjort,
vanor jag har skapat,
instinkter jag fötts med,
händelser jag utsatts för,
omständigheter jag tilldelats
och erfarenheter som blivit inprogrammerade i mitt djupaste väsen
har lett mig hit.

Det är okej.
Nu finns bara själv-medkänsla och kärlek.

Och tillit.
Jag känner en sådan skär tillit till att livet ger mig exakt det jag behöver för att ta mig dit jag är menad.

Samtidigt som jag känner mig skyldig att ta mitt ansvar för att ta hand om mig, lyssna inåt och ödmjukt ta emot.

Så det är exakt det jag gör just nu,
återhämtar.
Hämtar hem mig själv och livet.

Foto taget av min underbara vän Deniese Thorvaldsson